Laila Lööw, sekreterare
Var växte du upp?
I Västervik, i ett hyreshus som byggdes 1959 då jag var 4 år gammal. I huset bodde många barnfamiljer och det var lek och stoj hela dagarna.
Hur länge har du engagerat dig i Rumskulla Hembygdsförening?
När jag och min man Roger flyttade till Rumskulla socken 1984 knackade roteombudet Arne Schultz på dörren och frågade om vi ville bli medlemmar i Rumskulla Hembygdsförening. Jag har varit aktiv i föreningen sedan 2016, då jag på årsmötet blev invald i styrelsen.
Varför engagerar du dig i Rumskulla Hembygdsförening?
Jag och min man har alltid varit intresserade av historia och eftersom Rumskulla är en bygd med både naturminnen och kulturhistoria kändes det naturligt att engagera sig i det arbetet. Det är också mycket trevligt att träffas och göra saker tillsammans.
Vilket är ditt roligaste minne under ditt arbete med Rumskulla Hembygdsförening?
Det finns många roliga minnen men av de roligaste är ändå när vi gjorde en tidsresa med barnen från förskolan och skolan hösten 2023. Det var Kalmar läns museum som hjälpte oss med aktiviteten. Två pedagoger därifrån kom med tidstypiska kläder till alla och diverse andra tillbehör. Vi förflyttade oss hundra år tillbaka till tiden då Larstorpsstugan precis hade flyttats till hembygdsgården. Enok och Selma som hade skänkt stugan skulle komma på besök och barnens uppgift var att förbereda besöket. Det skulle skakas mattor, putsa fönster, övas in sånger, pyntas och göras fint i stugan. Det var både roligt och tacksamt att göra detta tillsammans med barnen och deras lärare. En upplevelse för oss alla. Jag hoppas vi kan göra fler sådana aktiviteter i framtiden.
Hur hoppas du att Rumskulla Hembygdsförenings framtid ser ut?
Min önskan är att vi ska lyckas engagera fler i Rumskulla Hembygdsförening och att vi ska hitta former för att även unga kan och vill ha en uppgift för bygden. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Jag tänker att hembygdsföreningens styrelse kan vara som en spindel i nätet för enskilda/arbetsgrupper/intressegrupper som var och en tar hand om det de vill göra i stort som väl som i smått. Att vi på så sätt hjälps åt att utveckla bygden i nutid samtidigt som vi bevarar våra natur- och kulturminnen.